måndag 3 november 2014

Tidens tand!

Många av oss, även jag, ägnar oss dagligen åt att alla hålla fast vid vår ungdom. Utseendemässigt kan jag väl inte skryta med stor framgång men jobbmässigt sätter jag en ära i att kunna det allra senaste inom mitt område och följa den allmänna utvecklingen.

Som motvikt började jag tänka på vilken fantastisk utvecklingsresa jag, som är några och femtio, har varit med om. 

1. Den första TV-sändningen i Finland skedde sommaren 1955 trots att viljan fanns redan inför OS i Helsingfors 1952. Rundradion ville behålla rättigheterna för sig själva men konstaterade då att television var så dyr att endast några tusen finländare skulle ha råd med det. Jag kommer ihåg när en grannfamilj skaffade, som först i byn, en svart-vit TV och hela grannskapets ungar satt som fågelholkar och tittade på någon film. Det tog några år till innan vår familj hade råd att köpa TV, då hade jag redan börjat skolan. 

2. Telefonsystemet har utvecklats från en mekanisk/analog telefon där man med en vev öppnade en linje och ringde på hos en fysisk växel. Växeltelefonisten kopplade samtalet vidare till önskat nummer. I vår by sköttes växeln av två syskon, som kallades för växelfröknar, och jag lovar att de visste mycket om andras liv. I en gammal finsk film fanns en underbar scen där
huvudrollsinnehavaren muttrar till sin motpart i telefon om att nu lyssnar de på oss igen, varpå växeltelefonisten skriker så att det hördes i hela byn - "växeln lyssnar ALDRIG". Idag har dessa underbara telefonisterna krympt till en app i mobiltelefonen.

3. Den första så kallade mobiltelefonen jag kom i kontakt med var systerns pojkväns NMT telefon som vägde 3,5 kg. Inte hade vi så mycket användning för det heller men det kändes lite kul att ringa till mamma från vägkorsningen och be henne att sätta på kaffet.

4. Jag började min karriär inom resebranschen i mitten av åttiotalet och då hade tekniken redan gjort sin entré på resebyrån. Men hur många av er har skickat telex till Tyskland för att boka plats på tåget? Som bevis på konversationen fick man en smal remsa med hål. Och svarade de inte snabbt nog ringde man på en klocka och fick snabbt rätt irriterade svar på tyska.

5.  Till Sverige flyttade jag 1987 och fick anställning hos Finnair. Vi arbetade då med, i mitt tycke rätt avancerat bokningssystem som hette Finnres 1. Systemet hade direkt access till bokningsläget hos Finnairs egna flyg men andras var vi tvungna att skicka en "request" på. Det fanns ett helt eget språk med förkortningar som ingen annan förstod. De äldre damerna berättade i sin tur om hur utvecklingen hade gått till under deras yrkeskarriär. När de hade börjat fanns det nämligen inga datorer utan en tavla med bokningarna på flyg som avgick från Stockholm. Avbeställde en kund sin bokning tog man helt enkelt fram suddgummin. Några gånger om dagen skickade man bokningarna via telex till huvudkontoret i Helsingfors.

Jösses vad detta har fått mig att känna mig gammal :) Fast egentligen är det bara berikande att ha fått uppleva allt detta och ändå kunna anamma dagens teknik. Hatten av för dem som är äldre än jag är!

Utvecklingen har bara en riktning, framåt och utåt, annars heter det ju inte utveckling!

Vilken utveckling gör dig nostalgisk?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar